ÅRET ÄR 2050

Ljuset i tunnel eller…?

Lars-Arne Sjöberg

Tidigare utgivna böcker av samma författare:

1. Sverigedemokraterna – Inifrån och utifrån.
   
2. …och den ljusnande framtid är vår?!? – Vad vet vi och vad tror vi om framtiden.
   
3. Lever vi av räntan eller tär vi på kapitalet? - Att hushålla med jordens resurser.
4. Nya Sverige och de nya svenskarna – Mångfaldens möjligheter och utmaningar.
5. Vårt dagliga bröd giv oss idag – Kommer maten att räcka till?
6. Fossil energi måste ut – Vad kommer i stället?
7. Nu blir vi digitaliserade – Vi blir 1:or och 0:or.
8. Framtidshopp eller klimatångest? – Himmel eller helvete?
9. Såga, bränna, koka eller…- Skogen en guldgruva!
10. 193 spännande forskningsnyheter – Inom miljö, klimat och teknik
11. Året är 2050 - Ljuset i tunnel eller…?

    
    

Bild framsidan:

https://pixabay.com/sv/illustrations/bil-auto-fordonet-city-car-mekanik-3321669/

© 2020 Lars-Arne Sjöberg

Förlag: BoD – Books on Demand

Tryck: BoD – Book on Demand, Norderstedt, Tyskland

Alla rättigheter förbehålls

Att tro att vi kan se in i framtiden är en villfarelse. Allt vi tänker om framtiden baseras på saker vi redan ser här och nu och därför kan föreställa oss. Framtidstänkande handlar om att försöka utforska det otänkbara.

Magnus Lindkvist, trendspanare och futurolog ¹

1. Crptgate.com/pu/?psid=ed_txxxp&site=jsm&target=rttr&utm_medium=partner&utm_source=tc1903&category=girl&ms_notrack=1

INLEDNING

Du vaknar upp den 1 januari 2050. Vad ser du? Blir du rädd eller glad? Hur är klimatet? Naturen? Maten?

Om vi utgår från vad som var känt och förutsagt år 2020 och finner att alla prognoser, vad alla framtidsoptimister påstod vid den tidpunkten, har inträffat. Den följande framställningen förutsätter att världssamhället med gemensamma ansträngningar och uppoffringar har lyckats begränsa den globala medeltemperaturstegringen till +1,5 ^o.

Detta är förutsättningen för bokens innehåll.

Lyckas vi inte utan medeltemperaturstegringen fortsätter att stiga, så är detta en annan bok, som inte är så rolig att läsa!

Vår värld har förändrats – ibland tycker vi det gått väldigt fort. Men vi kan inte välja om vi vill acceptera det som sker. Vi är en del av utvecklingen och vi kan inte välja om vi ska acceptera utvecklingen. Vi måste kämpa för att begränsa växthuseffekten!

Vi har många beskrivningar om vad som kommer att hända. Om vi för en stund gör en tidsresa 30 år fram i tiden och försöker förstå vad som händer och har hänt och som ger oss en ny vardag. Det finns många beslut av riksdag, regering och andra myndigheter, som kommer att påverka våra liv. En del är positiva men en del tyvärr negativa om jämförelse görs.

En opinionsmätning visade på en pessimism när Novus ställde frågan: Tror du att barnen i Sverige i dag kommer att växa upp till ett bättre eller ett sämre samhälle än i dag? 59 procent svarar sämre medan bara 28 procent svarar bättre¹. 

Även när Demoskop ställde en liknande fråga: Går utvecklingen i Sverige på det hela taget mest åt rätt håll eller åt fel håll? svarar 62 procent av de tillfrågade att det mest går åt fel håll; bara 36 procent är fortsatt optimistiska om utvecklingen. 

Vi råkar ut för händelseförlopp, som är en följd av mitt, ditt och alla andras agerande, som påverkar vårt klimat.

Att beskriva en okänd framtid blir givetvis spekulativ och beroende på författarens värderingar och urval av vetenskapliga data. Men käre läsare – varken du eller jag har facit. Framtiden får utvisa vad som är rätt om vi utgår från vad som är känt år 2020.

1. https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/valkommen-till-det-nya-exitsamhallet/?utm_medium=link&utm_campaign=social_sharing&utm_source=facebook&social=fb&fbclid=IwAR0T-SAkhOz9FGN7mQ4f1pVZfTo2r6Kr2cYm05KTSkFDD-8wxkw5dFgSD7s

VAD PÅVERKAR VÅR FRAMTID?

Vi fördjupar oss kring frågan hur situationen är år 2050 och sammanfatta vad vi särskilt ska rikta in oss på för en analys av vårt samhälle år 2050. 

• Klimatet lokalt i Sverige och globalt i hela världen har medfört förändringar i tillvaron för oss alla.
• Ett stort antal klimatflyktingar har förändrat samhällsbilden.
• Vi har en befolkning på c:a 9,7 miljarder på vår jord 2050.
• Vi lever allt längre. Sjukvården har utvecklats både när det gäller den medicinska utvecklingen och de tekniska hjälpmedlen.
• Är cancergåtan löst och cancern utplånad? Med cancern iutrotad ökar vår medellivslängd på kort tid med många år.
• Med en ökad medellivslängd följer ett större antgal åldringar som behöver en fungerande äldreomsorg.
• En ökande digitalisering hotar den personliga integriteten.  
• Robotar har tagit över jobb, som skötts manuellt tidigare.
• Våra bilar har lämnat de fossila drivmedlen och de har blivit självgående dvs. körs utan förare.
• Våra bilar drivs med elektricitet, bränsleceller eller förbränningsmotor med förnyelsebara drivmedel.
• Vi i Sverige har fått vänja oss vid att äta och dricka mat baserade nya  matråvaror.
• Städerna har förändrats med ett mindre antal bilar och större ytor att gå och cykla på. Även ytorna för odlingar har ökat eftersom antalet bilar minskas med självkörande fordon
• Stadsborna har ökat sin självförsörjningsgrad av grönsaker i egna odlingar och även nationellt har vi ökat vår självförsörjningsgrad.
• Förnyelsebara energilösningar

Ovannämnda faktorer, som påverkar våra liv 2050, kommer beskrivas längre fram.

Hur har det blivit såhär?

Förändringarna i klimatet har skett långsamt. Vi har svårt att uppfatta gradvisa förändringar eftersom vi har vant oss succesivt.

Ett gammal talesätt:

-    En groda skall kokas sakta

Detta är en metafor för att det måste gå sakta när man skall vänja sig vid något nytt, ovant och obehagligt.

-  Hettar man upp vattnet för snabbt hoppar grodan ur och flyr i väg. Tar man det riktigt sakta med upphettningen sitter den kvar och trivs i värmen.

Vi kan bara ta till oss en begränsad mängd oro att fördela mellan olika riskscenarier visar psykologisk forskning. Studier har visat att oron för terrorism efter 11 september 2001 och för den ekonomiska krisen 2008, lett till minskad oro för klimatet i anslutning till dessa år. Nu undrar vi hur vårens Coronapandemi kommer att påverka framtiden?

Forskare funderar

En av forskarens uppgifter är att spana framåt och hjälpa oss förstå vad som sker och varför. Nu har vi fokus på år 2050¹. Redovisningen är hämtad ur Svenska Dagbladet.

En grupp svenska forskare från olika universitet har i fyra framtidsscenarier försökt beskriva dagens situation år 2050. Utgångspunkten är att vi har klarat att hålla oss inom klimatmålet att jordens medeltemperatur inte ska stiga mer än till 1,5 grader.

1. Cirkulär ekonomi – begreppet avfall existerar inte längre
   Begreppet avfall existerar inte som ett begrepp. Produkter är utformade för att enkelt demonteras, repareras och återanvändas. Konsumtionen av tjänster är inte så resurs- och energikrävande. 
   
   
2. Lokal självförsörjning – återskapande av en levande landsbygd
   Sverige bra på att ta tillvara på lokala resurser och har en hög grad av självförsörjning. 
   
   
3. Automatisering för livskvalité – robotarna gör det mesta av jobbet
   Stora delarna av produktionen i Sverige har automatiserats och robotiserats med en kraftig ökad resurseffektivitet.
   
   
4. Kollaborativ ekonomi – privatägande är inte längre en norm
   Med kollaborativ ekonomi bor vi i kluster i mindre tätorter eller städer. Vi bor tillsammans i större utsträckning och är förbundna med kollektivtrafik för att nå varandra.
   
   

Mänskliga civilisationens överlevnad

I en studie har Kairos Future försökt beskriva vår tillvaro år 2050.

Om jorden och allt liv och all växtlighet försvinner, är det då någon idé att spekulera kring vår tillvaro 2050?² Är det denna bild Greta Thunberg och andra ”whistleblowers” försöker få oss att förstå? Är det detta vi har svår att ta till oss detta?

Med hjälp av erkänd klimatforskning försöker man beskriva år 2050.  

Den gudomliga komedin är ett allegoriskt epos skrivet av Dante Alighieri i början på 1300-talet³. Dante påstår att helvetet är strukturerat i nio cirklar eller kretsar, djupare ner allt eftersom antalet syndare blir färre men synden är allt grövre och straffet följaktligen värre. Kanske det är detta vi ser nu när vi låter blicken fastna på år 2050.

Om det går att rangordna katastrofer som Dante påstår så skulle denna ordning se ut som följer.

1. Kärnvapenkrig
   Efter kärnvapenkrig är global uppvärmning orsakad av människan det största hotet mot mänskligt liv på planeten, skrev Chris Barrie, pensionerade general och tidigare överbefälhavare för Australiens försvarsmakt 
   
   
2. Global uppvärmning 
   Scenariot räknade med accelererade utsläpp av växthusgaser. Man hade blygsamma uppskattningar kring den globala uppvärmningen och stigande havsnivåer. Man tog ingen hänsyn till accelerationen i mänskliga utsläpp, luftföroreningar och förändrade havsströmmar. 
   
   
3. Åren 2020-2030
   Politiska beslutsfattare ställde inte om ekonomin till nollutsläpp och genomförde inte koldioxidutjämningar. Detta hade krävdes för att hålla uppvärmningen nere på 2 grader, en uppvärmning som kunnat få katastrofala följder i olika delar av världen. Men uppvärmningen stannade vid 1,5 grader.2030 är koldioxidnivåerna 437 partiklar per miljon och den globala uppvärmningen ökade med 1,6 grader.
   
   

Några temperaturgränser

• Grönlands istäcke
  Gränsen för att behålla istäcket på Grönland kommer att passeras med råge vid 2 graders uppvärmning.
  
  
• Permafrosten och regnskogen
  Gränsen för utbredd permafrost och för att rädda Amazonas regnskog från uttorkning går vid 2,5 graders uppvärmning. 
  
  
• Havsnivån
  Havsnivåerna har stigit med 0,5 meter och väntas stiga med mellan 2 och 3 meter fram till 2100. Går uppvärmningen för långt så kommer havsnivåerna ha stigit med mer än 25 meter, baserat på historiskt faktaunderlag. 
  
  
• Extrem hetta
  25 procent av den globala landytan, och 55 procent av jordens befolkning, riskerades att utsätts under mer än 20 dagar om året för dödlig hetta, bortom tröskeln för mänsklig överlevnadsförmåga. 
  
  
• Bränder, hetta och torka
  Nordamerika har drabbats av förödande extremväder med skogsbränder, hetta, torka och översvämningar. 
  
  
• Situationen i Kina
  I Kina har sommarmonsunen uteblivit och vattennivån i Asiens stora floder har minskat kraftigt på grund av att en tredjedel av Himalayas istäcke har försvunnit. 
  
  
• Anderna
  Sydamerikas bergsmassiv Anderna har förlorat 70 procent av glaciärerna och regnnederbörden över Mexiko och Centralamerika har halverats. Förhållanden som vid väderfenomenet El Niño har blivit mer eller mindre permanenta. 
  
  
• Torka
  30 procent av jordens landyta har drabbats av ihållande torka. I södra Afrika, vid södra Medelhavskusten, Västasien, Mellanöstern i Australiens inland och över sydvästra USA, har allvarlig ökenbildning uppstått.
  
  
• Ekosystemet
  Ekosystemen i Amazonas, i korallreven och på Arktis har kollapsat.  Fattigare länder som inte kunnat erbjuda luftkonditionerade miljöer åt sina invånare har inte kunnat fungera.
  
  
• Klimatflyktingar
  En miljard människor har tvingats lämna den tro-piska zonen i Västafrika, Sydamerika, Mellanöstern och sydöstra Asien.
  
  
• Vattenbrist
  I de flesta regioner i subtropiska och torra tropiska, områden har tillgången på vatten minskat kraftigt vilket påverkar 2 miljarder människor. Odling har blivit ohållbart i torrare tropiska områden. 
  
  
• Översvärmninga
  Mekong, Ganges and Nilens floddeltan har svämmat över vilket medfört betydande avfolkning. Några av världens största städer. Chennai, Mumbai, Jakarta, Kanton, Tianjin, Hongkong, Ho Chi Minh, Shanghai, Lagos, Bangkok och Manila, har övergivits till stora delar. 10 procent av Bangladesh har svärmat över vilket drivit bort 15 miljoner människor. 

Man kan få klimatångest för mindre….

Vägledande tankefigurer för blickande mot längre horisonter
Det är viktigt att med ett perspektiv på 30 år att fånga de underliggande strukturerna. 

Mänskliga värderingar förändras långsamt men efter de trettio åren har gått fram till 2050 var fullt tillräckliga för att skiften ska hinna ske.

Exempelvis är andelen svenskar som är positiva till att homosexuella par ska tillåtas att adoptera barn ökat från 16 till över 60 procent på 16 år – förmodligen den snabbaste värderingsförändring Kairos Future har kunnat urskilja.

Vissa skeenden som går i cykler, exempelvis konjunkturer och kulturella vågor.

Sex enkla sanningar om Sverige 2050 ⁴

Utifrån betraktelser i backspegeln, samtidens skeenden och de konturer som går att urskilja runt hörnet följer sju sanningar om hur Sverige kan tänkas se ut 2050, sanningar som kan fungera som ett ramverk för långsiktigt tänkande.   

Det blir nog värre än vi kan föreställa oss
Här är klimatfrågan det mest talande exemplet.

• Vi har tio år på oss att undvika att vi passerar 1,5-gradersmålet och sannolikheten är hög att vi passerar nivån något år redan före 2030.
• Havsnivåerna stiger snabbare än prognoserna och nya klimatförhållanden lär kunna leda till uppemot en miljard klimatflyktingar.
  
  

Det blir bättre än vi vågar hoppas
Förnybara energikällor blir allt billigare och står troligen för minst 60 procent av energiförsörjningen runt 2050. Det blir allt billigare att fånga koldioxid i rökgaser och rentav ur atmosfären och naturen har, trots att vi ofta inte tänker på det, en häpnadsväckande förmåga att återhämta sig snabbare än vi tror. 

Samtidigt förbättras våra ekonomiska förutsättningar och om de historiska tillväxttalen står sig så har svenskarna år 2050 60 procent mer pengar i plånboken. 

Det blir precis som nu

Människan lär fortsätta med allt det som är djupt mänskligt. 

• Vi kommer fortsätta att leva i familjer.. Sätta barn till världen.
• Förundras av konst och litteratur. 
• Städer och vägar kommer ligga där de står idag, med smärre ha koloni på Mars. 
• Avverka sträckan Stockholm-Göteborg på en halvtimme med Hyperloop.
• Ny teknologi integreras i vår tillvaro med digitala följeslagare för skolbarn och rådgivande AI-assistenter i vardagen.
• Vi kommer diskutera kvotering av män i arbetslivet då kvinnorna dominerar på alla viktiga ledarpositioner.